Träna, träna, träna.

Med posten damp ett litet välkomstkort ner idag från mitt gym. Trevligt, trevligt. Jag behöver all pepp jag kan få. (Och de får gratis reklam.) Igår var jag på yoga för första gången på länge. Träningsvärk idag men det är inget som inte går att råda bot på med lite Marabou Helnöt.

Dagens Citat

Mammor får inte skägg, mammor får kaffe.
Viggo, 3 år

Felstavningar och annat lustigt folk hasplar ur sig

Jag hävdar inte att jag är någon expert på att uttrycka mig korrekt. Men jag undrar ändå varför vissa människor inte bemödar sig med att försöka stava rätt. Och då menar jag inte dyslektiker.

På Tradera, där en mängd människor auktionerar ut sina eller andras grejer, kan man bland annat köpa flis-tröjor. Jag undrar vad de är gjorda av? Eller den som säljer fräcka Herry Potter-grejer. Är det den lille trollkarlens okände bror? Och hur många olika varianter finns det egentligen av ordet hängselbyxor? Hängslebyxor, hängselbyxa, snickarbyxor, snickarjeans, hängslejeans, lederhosen mm.

Jag märkte det här när jag var gravid och tänkte köpa mig ett par på Tradera. Det fanns helt enkelt för många stavningar så det gick inte att söka i det breda utbudet. Så blev det heller inga hängselbyxor. Och lika bra var nog det. Jag provade nämligen ett par på H&M och då såg jag ut att vara i femtiotredje veckan. Under hela min graviditet var jag megajättetjock. Men, häromdagen kom jag i mina gamla jeans igen och behöver således inga hängslen längre. Hurra för det.

Tillbaka till språkpolisen. (Jag är ute på hal is, jag vet. Från och med nu måste jag alltid skriva rätt i min egen blogg, annars kommer jag få äta upp det.) Förutom alla felstavningar är jag lika förundrad över sär skriv nings sjukan.

Kort hårig sjuk sköterska

Kassa apparater

Skygg lapp

Skum tomte

Herr kalsong

Vissa hävdar att det är reklamens fel som ofta särskriver, andra att folk inte bryr sig om det svenska språket. Det här märks inte minst i alla svengelska uttryck som folk slänger sig med. Limiterad, leverabel, starta upp. Jag har i alla fall tröttnat men vad jag förstår så ökar mängden ”nya” ord hela tiden. Och vem bemödar sig med att skriva ut hela ordet när man kan använda sms-språket. Btw, lol, lr. Man kan och vill gärna skratta åt alltsammans men egentligen känns det rätt sorgligt. Trots en självklar och nödvändig utveckling av det svenska språket undrar jag om det går åt rätt håll.

Back to school

Känner mig alldeles utmattad efter två dagar i skolan. Allting är nytt; ny klass, ny skolbyggnad, ny kurs. Hade en mycket intressant föreläsning idag om normer och HBT. Här finns mycket kvar att göra. I veckan ska vi prata om kön och klass. Spännande. Vyerna kan alltid vidgas mer.

Det är kul att plugga igen men jag behöver nog lite mer tid att vänja mig (trött). Fast igår när jag satte mig på biblioteket och läste en bok i lugn och ro kändes det verkligen lyxigt. Väl hemma kändes det lika lyxigt för maken sköter allt hemma galant. Dessutom har vi fått mer tid tillsammans. Nästan för bra för att vara sant.

Dra på trissor

Amerikaner är kända för att hålla hårt på moralen när det gäller sex på film och tv. Så vad har hänt i ärkekonservativa landet over there.

Manusförfattarna måste ha tröttnat, inte bara på sina dåliga löner, utan även på avsaknaden av sex. I manusen alltså. Eller så har producenterna insett att sex säljer. De två senaste serierna som jag har sett, Californication och Tell me you love me, bekräftar detta med besked. Om du är less på att se scener mellan två älskande som faller ner på sängen för att i nästa scen ligga bredvid varandra lite lagom svettiga och dela en cigg, kan jag säga att du inte lär bli besviken nu.

Californication handlar om en avdankad författare som ligger med allt som rör sig, endast kvinnor hittills men vem vet? David Duchovny gör rollen som den bittre och ironiske författaren med bravur (vem hade kunnat ana det efter butter-Mulder?).

I gårdagens avsnitt i TV4 ligger han med nån tjej i sin exfrus och hennes nye killes sovrum. Mitt i akten ramlar en väldigt dyr tavla ner i huvudet på Duchovny som får ett stort sår; hans exfru med sällskap hör oväsendet och öppnar dörren till sovrummet samtidigt som Duchovny och hans sexpartner kräks över hela rummet av för mycket sprit och brass (och tavlor i huvudet). Slapstick får en här ny betydelse och den amerikanska moralen känns väldigt långt borta.

Om Californication får en att gapskratta får Tell me you love me snarare en att småtjuta. Förra fredagen hade serien premiär på Canal plus. Den första timmen bjöd på allt från avrunkningar och pensionärssex till blottade pungar och fittor. Serien handlar om tre par i olika åldrar och deras förhållanden. Man pratar förbi varandra vilket leder till missförstånd och gräl, har sex som plåster på såren, eller inte alls. Grundkonceptet har gjorts förr men den här gången tar de steget längre och man finner sig själv sittandes med öppen mun och fingrarna över ögonen. Inte för att det är dåligt gjort eller pinsamt, tvärtom är det briljant berättat, utan snarare för att man är ovan vid att se riktig sex på tv som inte är porr. Scenerna var faktiskt så pass verklighetstrogna att jag fick lov att kolla på nätet efteråt för att se hur långt de verkligen gick. (Ingen gjorde det dock på riktigt.)

Nyskapande och vågat är ord som poppar upp, samtidigt som jag kunde känna att det nästan blev väl mycket ibland. I vissa fall var det som om jag med där inne i sovrummet. Men, ett stort men, utöver sexscenerna (som bara utgör en liten del) är det en helt öppen och ärligt berättad relationsserie som jag vill se mer av, med allt vad det nu innebär. I kväll visas ett nytt avsnitt och det är med spänning och lite fasa jag ser fram emot det.

Titta och njut!

Hur jag har organiserat mig själv

Dags att rannsaka mig själv och se om jag har följt de mål som jag föresatt mig. Listan som jag skrev i det allra första bloggmeddelandet ska ses över.

Nummer ett: Lägga mig tidigare. Ha. Host. Nej, jag kan tyvärr inte säga att jag har blivit bättre på att lägga mig tidigare. Snarare tvärtom. I och med alla helger som varit så har jag lagt mig senare för vi har varit hemma båda två. Och två trötta vuxna är nästan lika med en halv normalpigg vuxen.

Nummer två: Yoga. Mnja, jag fick ju en yogamatta i julklapp så nog har det blivit mer träning hemmavid. Jag ska vara nöjd med det så länge men lite mer och lite oftare är önskvärt.

Nummer tre: Minska på onödigt godisintag. Okej. Det har varit jul. Och nyår. Och trettonhelgen. Och idag är det dessutom tjugondeknut-nu dansas julen ut. I rest my case.

Nummer fyra: Vara mer kreativ. JA. Det har jag. Maken sa tidigare idag att jag hade blivit mer effektiv. Inte lika med kreativ men nästan.

Nummer fem: Ta itu med eller kasta bort oavslutade projekt. Idag kastade vi ut julgranen. Eller den fick i alla fall åka upp på vinden där den får vila upp sig tills december. Kan inte någon lägga mig på vinden också. Just nu skulle det kännas fint. Lagom till jul hämtar man ner mig och berättar att jag lyckats få både examen och jobb under året. Tack, tack.

Nummer sex: Starta nya roliga projekt. Nej. Har däremot samlat mina gamla i ett par slitna kassar vid skrivbordet. Där ligger de och tittar förebrående på mig.

Så, vad kan jag lära av detta? Listor är roliga att skriva men inte lika roliga att följa.

Gult är inte fult

Mitt nya, fina diskställ i knallgult ger en försmak av våren.

Mina fina brön

Äntligen är brödprojektet färdigt. Surdegen tog fem dagar att bli klar och fördegen skulle stå ett dygn i kylen. Bröddegen skulle sedan köras i maskin i tjugo minuter och jäsa två gånger. Först i rumstemperatur och sist över natten i kylen för att få den rätta smaken. I förmiddags åkte de in i ugnen på en uppvärmd plåt.

Och vilka bröd det blev! Hela lägenheten fylldes av väldoft och hela jag fylldes av en sådan värme och glädje som bara ett nygräddat bröd kan ge. Lycka.

Hurra...

... för Bokus. Beställde sovboken i går förmiddag och den kom med posten redan i dag. Vilken service. Nu ska här sovas!

Om sömn

Det här med sömn är något som alla småbarnsföräldrar pratar om. Eller bristen på snarare. På en tillställning vi var på innan jul sa maken till en tjej som inte hade egna barn, att han inte hade sovit en hel natt på tre år. Hon såg skräckslagen ut.

Man vänjer sig vid att sova lite. Jag läste någonstans att man kan klara sig med lite sömn om man får sova tre till fyra timmar i sträck per natt. Då hinner kroppen komma ner i djupsömn som är viktig för bland annat immunförsvaret. Fast det är inte alltid som jag får sova så länge.

Förutom att jag blir väckt av pojkarna, särskilt då den yngste, ett par gånger varje natt så kommer jag från en familj med sömnproblem. Jag vet inte riktigt hur det kan vara genetiskt och gå i arv men sover dåligt gör i alla fall de flesta på min mammas sida.

Och mycket riktigt stämmer det in på mig med. Har jag inte svårt för att somna, som för tillfället, så ligger jag vaken vid vargtimmen och funderar över livet. Dagen efter en sömnlös natt kan jag inte fundera över huvud taget eftersom bristen på vila gör mig ofokuserad och allmänt snurrig. Det är inte lätt att få något vettigt gjort den dagen.

Nu har maken tagit aktiv del i mitt problem och rekommenderade Bli fri från dina sömnproblem med kognitiv beteendeterapi. Med andra ord en bok att somna av. Jag hoppas så att den fungerar för jag är trött på att vara trött.

Slottsskogspromenad

Mitt nytillskott...

... trivdes inte alls i köket. Efter natten i vår avstängda ugn såg surdegen bara platt och ledsen ut så jag flyttade den till hemmets varmaste rum - badrummet. Och där verkar den må hur bra som helst. Rörde just runt i den och den såg härligt seg ut.
Läste en massa på nätet igår om just surdegar. De kräver lite tid och kärlek men så verkar det bli väldigt gott bröd också.
Spänningen stiger i takt med degen.

Om bakning

Jag tycker om att baka och då särskilt bullar och kakor. De gångerna jag har gett mig in på brödbak har det visserligen blivit ätbart men inte särskilt gott. Oftast så smakar brödet mjöligt eller ingenting. Det har också blivit torrt och kompakt.

Eftersom jag vill kunna baka ett gott bröd tittade jag i en av mina många kok- och bakböcker som står och samlar damm hemma. Jan Hedh har skrivit en bok som kort och gott heter Bröd och den lär dig allt du vill veta om brödbak. Jag inser när jag läser i boken att det här med att baka bröd är en riktig konstart. Boken innehåller ord som glutenprov, fördeg, bortgöring och levain och förutom att jag inte förstår vad de betyder måste man ha rätt mjöl, rätt temperatur och rätt jästid för att få hela baket bra. Det här är givetvis överkurs. Jag gjorde ett helt enkelt bröd igår på vatten, mjöl, jäst och olja och det blev nog så lyckat men jag är sugen på att sätta en riktig surdeg.

Sagt och gjort. Jag ringde min fantastiska svärmor som kan en massa bra husmorsknep. Hon gav mig i princip ett helt recept på telefon men jag hängde inte riktigt med så jag följer nog boken och hoppas på det bästa. Jag får väl ringa henne igen om jag inte får till det.

I alla fall så ligger det nu en surdeg och jäser i köket hemma. I nästa vecka är den tänkt att bli en del av Olof Viktors ljusa bröd som ska vara lätt beroendeframkallande. Vi får väl se hur det går men spännande är det i alla fall.

En blåsig dag i januari

Nya illusioner

Nytt år. Nya tider. Nya löften. Mina värsta månader på året börjar nu, januari, febrauri och till viss del även mars för den är så lång. Under tiden jag väntar på våren brukar jag rensa ur mitt gamla liv, det vill säga städa ur kladdiga köksskåp och få bort skräp ur garderoben. Jag började redan i går med att möblera om i sovrummet och rensa ur burkar med gammalt smink som nästan hade blivit till en ny slags mikroorganism. Varför gör man inte det oftare? Istället tänker jag att ”Men, jo, jag kommer visst använda den där chockrosa ögonskuggan jag köpte sommaren -97.” och så blir den kvar i någon låda i ytterligare tre år. Men igår slängde jag friskt, och vips, öppnade sig nya ytor jag kan fylla med junk.

Mina nyårslöften är följande: Först det stående nyårslöftet sedan några år; börja träna. Och eftersom det är ett stående löfte är det inte särskilt troligt att det kommer uppfyllas, men jag är en vanemänniska så det vore dumt att börja lova något annat nu.

Löfte nummer två; sluta äta halvfabrikat och börja laga riktig mat. Ett löfte som faktiskt hållit hittills men så är vi bara tre dagar in på det nya året. På nyårsdagen motstod vi frestelsen att beställa pizza och lagade köttfärsbiffar med sås och ris. Och igår vispade jag ihop en laxpasta med pesto och haricots verts. Duktigt värre. Fast det var pesto på burk, det kanske räknas som halvfabrikat. Attans, det löftet höll i en dag.

Nå, det kanske räcker med löften för i år. Förutom att hålla mina nyårslöften planerar jag lägga tiden på att ta examen och hitta jobb. Bara det kommer räcka och bli över. Men, överlag, känns 2008 nytt och lovande. Som vanligt när det är nytt år.