För några år sedan läste jag en rapport från Naturvårdsverket som handlade om hur arbetskraften på flera stora odlingar i bland annat Sydamerika blir behandlad. Där besprutas plantagerna samtidigt som människor arbetar på dem med sjukdom och sterilitet som följd. En stor del av bekämpningsmedlet finns också kvar i produkten när den säljs och äts. Efter det insåg jag vikten av att köpa till exempel krav- och rättvisemärkta bananer och kaffe. Sverige är stor importör av särskilt dessa två livsmedel men trots det är vi oerhört dåliga på att handla ekologiskt.
Svenskar äter mest bananer i världen, ungefär tjugo kilo per person och år, men endast 1,5 procent av alla bananer som köps in är ekologiska. Vi är något bättre på att dricka ekologiskt kaffe, drygt fyra procent av det som säljs är kravmärkt. Jag antar att de extra kronorna som krav-produkter kostar känns i plånboken för de allra flesta. Samvetet dövas med att man inte har råd. Så ofta även mitt.
Det är lätt att känna sig maktlös i den stora onda världen, men som konsument har man i alla fall makten över sin egen varukorg. Sedan ett par år äter jag inte torsk. Inte medvetet i alla fall. Hel- och halvfabrikat köper jag väldigt sällan vilket ger både godare och roligare måltider hemma. Och när jag hörde att man fyller oliver för hand baxnade jag. Jag undrar hur kroppen mår efter att man suttit och stoppat in paprikabit efter paprikabit i oliver en hel dag.
Kanske gör mina val ingen större skillnad i längden men det är en början. För visst är det är lättare att inte ställa sig rätt frågor när man är ute och handlar. Tid och energi är bristvaror hos de flesta småbarnsfamiljer. Men nästa gång du står vid kaffehyllan fundera över om ditt billiga men oekologiska kaffe verkligen är så gott att du är redo att dricka det på bekostnad av någon annans hälsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar