Studio Agnes

Januariljus

2011-01-31T20:31:00.002+01:00

Julefrid

2010-12-23T18:53:00.011+01:00

En lugn och fridfull jul
med nära och kära önskar jag er alla.
God Jul!

Mad Men Mittens

2010-12-15T14:26:00.004+01:00

I en av senaste säsongens Mad Men har en av sekreterarna finfina vintervantar. Ett "true fan" av Mad Men har nu ritat av mönstret och gjort en egen kopia. Mönstret finns tillgängligt på Ravelry, men man måste bli medlem först (det är dock gratis.) Jag blir väldigt sugen på ett eget par. Se bara så fina de är.

Adresslappar

2010-12-14T17:57:00.005+01:00

Såhär i jultider skickas ett och annat paket. De blir lite roligare med hemgjorda adresslappar som kan användas både till adressaten och avsändaren.

Foto och mönster: Studio Agnes

Haiku

2010-12-12T21:10:00.004+01:00

Flingorna dansar

till mjölkvit musik

i vintertid

--
Mikael Lind
http://elemel.se/

Foto: Studio Agnes - fotat på tåget någonstans mellan hemma och Värmland

Önskelista

2010-11-30T11:09:00.007+01:00

Finfina grejer att önska sig till jul eller när som egentligen. Kaffekopp från nya Höganäs Keramik. Jag gillar nya designen tillsammans med den blanka glasyren. Ponchokofta från Gant. Dyr men jag har sett liknande på kedjorna. Verkar väldigt mysigt att svepa in sig i kalla dagar och ett snyggt alternativ till en vanlig kofta. Finaste halssmycket från favoriten Pilgrim. Kudde med karta över Paris - Bonjour mon coussin, kan man hitta på Pillove. Sötaste papperspysslet kommer från mibostudio och kan bland annat köpas på Etsy. Sist men inte minst klassiska curlingkängor från Clarks. De skulle jag verkligen behöva nu när det har blivit så kallt.

Advent

2010-11-23T19:31:00.006+01:00

Snart är det advent.

Bilder från Martha Stewart, Sköna hem, Styleroom och Svenskt tenn.

Barnkammaren

2010-11-14T11:37:00.006+01:00

Barnens rum, något mer städat än normalt. Loves säng till vänster, en utdragbar äldre säng med ett fint intarsia på kortsidan (får återkomma med bild) som jag köpt på Stadsmissionen. Viggos säng är från Ikea. På väggarna har vi satt hyllor där pojkarna förvarar
viktiga leksaker och hemliga grejer.

Vimpel från Åhlens i glada färger.

Förvaring är svårt eftersom leksaker oftast tar stor plats. Bokhyllan som vi har är djup och rymmer stort som smått men passar egentligen inte så bra för
böcker så de har vi på fönsterbrädan.

Dessutom blir det ganska mycket saker när man har två små killar i samma rum. Rörigt är bara förnamnet, men samtidigt, ett barnrum ska se levande ut.

Mad woman

2010-11-13T18:07:00.004+01:00

Jag är ett stort fan av Mad men. Tycker att det är en av de senaste årens bästa serier. På madmenyourself.com kan man göra om sig själv à la tidigt sextiotal. Mitt resultat ser ut som en blandning av gammal ungmö, sekreterare och min mormor (som faktiskt var världens coolaste.)

Key Lime Paj

2010-11-07T13:18:00.003+01:00

Min godaste citronpaj är gjord på lime.

15 digestive kex
125 g smör

Fyllning:
5 äggulor
1 burk kondenserad mjölk
juice och skal från 2 lime

Smält smöret. Smula kexen i matberedare eller mortel och blanda ner smöret. Tryck ut blandningen i en pajform och grädda på 175 grader i ca 10 min. Låt svalna.
Vispa ihop ingredienserna till fyllningen. Det blir ett bättre resultat om allt har ungefär samma temperatur. Dvs om äggulorna är kylskåpskalla behöver mjölken också vara det (oftast har man ju burken i skafferiet där det inte är lika kallt).
Häll ut fyllningen på pajskalet. Grädda i ytterligare 10 minuter. Låt svalna och ställ i kylskåpet i minst 3 timmar. Ställ fram pajen en kvart innan den ska ätas.
Smaklig spis!

PS. Ett tips är att göra en marängbotten av äggvitorna och lägga uppepå pajen. Också gott!

Trekantssjal

2010-11-06T18:04:00.003+01:00

Den här sjalen gjorde jag för något år sen och har använt den väldigt mycket. En favorit när det blir kallt. Den är stickad i mjuk ull på stickor 15. Mönstret är väldigt enkelt. Man börjar med att lägga upp tre maskor och så ökar man en maska på vardera sidan om mittenmaskan varje varv. Sen stickar man på tills man är nöjd med storleken. Jag använde två nystan av Milano som finns i flera fina färger.

Vantar

2010-11-05T16:52:00.005+01:00

Mina vantar är stickade efter ett norskt mönster från Sandnes Garn i 100% ull.

Det är mina första mönsterstickade vantar och höger vante som jag gjorde först är något större än den vänstra men jag låter det vara. Vid andra vanten hade jag vant mig vid garnet och mönstret och fick till det mycket bättre.
Övning ger färdighet.

Halloween

2010-10-31T18:16:00.003+01:00

Det var höstfest på Loves dagis i veckan och jag sydde en maskeraddräkt på temat. Det blev en flugsvamphatt med tillhörande lövkrage i fina höstfärger. Jag blev inspirerad av hatten från Martha Stewart. På hennes hemsida kan man hitta en massa roliga tips för lätta (och en del ganska komplicerade) dräkter. Utklädningen syddes i filt vilket är ett tacksamt material eftersom man inte behöver fålla och det är lätt att forma eftersom det är stabilt. De vita prickarna limmade jag dit med hobbylim. Löven klippte jag ut och sydde fast på ett svart gummiband. Det hela tog en halv kväll och sen blev Love en söt liten mulle.

Frukostbröd

2010-10-16T16:27:00.005+02:00

Jag har följt Martin Johanssons blogg i något år och på bokmässan passade jag på att köpa hans nya bok, Enklare bröd. I den delar han med sig av en massa råd och tips för hur man lyckas med brödbakning utan större ansträngning. Ett av knepen är att låta bröden jäsa länge.

Igår kväll, efter att ha dåsat i soffan framför tv:n, kom jag in i en andra andning och letade fram ett av hans recept på frukostbröd. Jag vet inte om jag får dela med mig av det exakta receptet men man rör ihop rågsikt, kallt vatten, lite jäst samt honung och salt. Det hela tog fem minuter.

I morse, efter att degen jäst hela natten i rumstemperatur, vek jag ihop den till en rulle som fick jäsa ytterligare en stund. Skjuts in i ugnen och vips hade vi nybakat frukostbröd. Väldigt enkelt och väldigt lyxigt. Plus att det blev väldigt gott. Jag som inte är särskilt bra på att baka bröd annars. Kanske att jag också blir en hyfsad brödbakare till slut.

Höst

2010-10-10T18:43:00.002+02:00

Jag bjuder på några melankoliska höstbilder idag. Sista bilden är ett par år gammal. Trädet fälldes tyvärr följande vår. Det stod utanför vårt sovrumsfönster och jag tyckte mycket om det.

Sensommar

2010-08-21T15:52:00.009+02:00

Det är något speciellt med sensommaren. Det är som grönast nu, strax innan hösten kommer. Skördetid. Samlartid.
Starta-om-på-nytt-tid.

Körsbärstomaterna mognar hemma hos oss. De är ganska utsatta på balkongen eftersom jag inte har något tak som skyddar, men några stycken verkar det bli i alla fall.

Viggos ringblomma, eller regnblomma som han kallar den, blommar och fler knoppar är på väg.

Viggo själv, mitt i blåbärsskogen. En i korgen, en i munnen.

Färgkalas

2010-08-17T20:31:00.002+02:00

Precis så här mycket färg känner jag för just nu. Väggarna är gjorda av kakelbilder från Lotta Kühlhorn och de skulle passa fint hemma i vårt kök. Vitt i all ära men ibland är mycket färg rätta medicinen för trötta själar.

Bild: Lotta Kühlhorn

Estrids elefanter

2010-07-06T08:02:00.003+02:00

Jag vill gärna ha den här kudden. Därför länkar jag nu till Studio Karin (en nästan-namne) som lottar ut kuddar med Estrids elefantmönster. Det är också en trevlig blogg att titta in i.

5 senses Sunday

2010-05-30T16:04:00.002+02:00

seeing: mitt fina rosmarinträd på balkongen (kan även gå under kategorin smelling för det doftar ljuvligt)

tasting: nybakad hallon- och blåbärspaj för att fira Mors Dag

hearing: mig själv nynna hela dagen på vinnarbidraget i ESC

smelling: syrenbuskarna på gården

feeling: trött men nöjd med skön familjehelg som bland annat innefattade en tur till Varbergs fästning i blåsigt men soligt väder

Idén kom från den här bloggen. Kanske borde skriva de svenska sinnena istället men engelskans ing-form, pågående form, är väldigt användbar och tyvärr även svåröversatt. "Håller på att" är väl det närmaste man kommer i svenskan. Inte alls lika bra. Eller?

Lunka på

2010-05-21T21:29:00.003+02:00

Oj, vad tiden springer iväg. De senaste veckorna har varit roliga men intensiva. Tiden har inte riktigt räckt till för allt som jag velat göra. Det kanske blir lite bättre framöver nu när jag börjar komma in i jobbet och inte är lika utmattad på kvällen av allt nytt.

Vi håller på och letar bil också vilket tar en massa tid. Jag insåg nog inte innan hur mycket det finns att välja på. När man väl börjar titta så vill jag sätta mig in i allt så att vi hittar rätt från början. Jag antar att det är ett rent önsketänkande eftersom vi kommer behöva kompromissa och säkert göra både ett och tre misstag. Till sommaren måste vi i alla fall ha köpt en bil så jag hoppas vi kan få det gjort snart. Under tiden får jag gå till fots i mina fina sommarsandaler för dem kan jag inte köra bil i. Jag är en tvättäkta tant som måste ha speciella bilskor.

Bild: Trätofflor från Moheda.

Matta

2010-04-30T11:41:00.005+02:00

Vi har letat matta till vardagsrummet i vad som känns som en mindre evighet men till slut hittade vi en grå handvävd ullmatta hos Länna Möbler. Den blev kanonfin till soffan och nya gardinerna. En matta kan verkligen göra ett rum. It can really tie the room together. Trevlig valborg! Dansa loss i helgen!

Regnig onsdag

2010-04-28T13:48:00.003+02:00

Idag damp Leila Lindholms nya fina bok One more slice ner i brevlådan som en glad överraskning. Det är lätt att drömma sig bort till varma sommarkvällar med nygräddad pizza och kall cheesecake till efterrätt en regnig onsdag som den här. Jag har inte hunnit kolla igenom alla recept än men vill gärna prova på att baka hennes Pizza Bianco med tre sorters ostar och något av hennes surdegsbröd.

Etiketter

2010-04-26T16:36:00.003+02:00

I mitt röriga skafferi råder numera lite mer ordning. Jag skaffade en Dymo idag från Clas Ohlson. Jag har velat ha en länge av både nostalgiska och pyssliga skäl. Idén att märka burkar i skafferiet kom härifrån. Både fint och praktiskt. Och pyssligt, inte minst.

Balkongen

2010-04-24T13:36:00.003+02:00

Micke städade balkongen som utlovat för det behövdes verkligen. Tyvärr har våran trall blivit ganska grå under de här åren vi haft den så den ser inte så rolig ut längre. Tursamt nog finns det fina plastmattor man kan köpa för en billig penning som gör fint igen.
Just nu ser balkongen inte så mycket ut för världen men jag har satt tomater, persilja, dill och gräslök och väntar på att kunna sätta ut krukorna. Och så tänkte jag mig en bänk med några blommor och kanske en och annan dekoration.
Det här med blommor till vår balkong är lurigt. Vi har sol från morgon till sen eftermiddag och det är ganska blåsigt emellanåt. Penseer brukar klara det mesta men jag är lite trött på dem. Funderar på att köpa en ros i (stor) kruka. Jag skulle kunna ställa den i hörnet eller mot väggen och då blir den inte så utsatt för vinden. Solen borde den tåla. Läste att en ros som är bra att ha i kruka var Austinrosor, eller engelska rosor, och där verkar det finnas många sorter att välja mellan. Det blir nog till att läsa på lite mer innan jag bestämmer mig.

Virkat armband

2010-04-19T15:55:00.004+02:00

Garnrester är bra att använda till små projekt, som till det här armbandet. Mönstret finns att få gratis på CreativeYarn. Mitt armband blev något stort men jag gillar det. Kommer bli fint i sommar mot solbrun hud (jag hoppas såklart på många soltimmar i år).

Vinst

2010-04-17T09:18:00.005+02:00

Jag blir så glad. Var för första gången med i en bloggtävling och vann! Det var Sara vill fara som lottade ut fint mönstrade Blom från Cosas (som för övrigt har en massa fint). Jag gillar papperspyssel och de här blommorna är jättefina. Kommer passa bra i köket.

Fredag

2010-04-16T14:44:00.011+02:00

Bild:thecia.com.au

Lånade Katt på hett plåttak igår på biblioteket. Har länge velat sett den och jag blev inte besviken. Fantastisk dialog och handling och ett driv framåt i berättelsen som gjorde mig trollbunden från första stund. Det som jag gillar med filmer som är baserade på pjäser är att de alltid har en så bra dialog. Kanske därför jag också gillar Woody Allen.

Bild:nyfikenvital.org

Hela veckan har präglats av förkylning och pollenallergi. Har hittat en allergimedicin som verkar fungera så nu är det bara att försöka kurera förkylningen. Jag har druckit en del havtornsjuice. Havtorn innehåller massor av vitaminer och antioxidanter och har använts som medicinalväxt i bland annat Kina och Tibet sedan länge. Sen kan man ju diskutera hur mycket det hjälper när man redan är förkyld men det kan ju inte skada att få i sig vitaminer.

Nya vårgardinerna kom upp idag och gav hela vardagsrummet vårkänsla. De är mörkturkosa och i glest vävd hellinne vilket känns luftigt och fräscht. Alla nyanser av blått är tydligen inne i år. Som vår- och sommarmodet varje år. Typ.

Tomatplantorna växer och behöver nog snart nya krukor. Det är fortfarande för kallt för att ställa ut dem men snart så. Har satt gräslök också. De båda kan bli en fin side-dish, kanske till grillat. Mums. Ikväll blir det dock lasagne har maken lovat.

Trevlig fredag!

Vår

2010-04-12T19:50:00.003+02:00

I dag känns det verkligen att våren är här. Barnen lekte på lekplatsen bakom huset och jag satt på en bänk i solen och virkade. Jag har en halvpretto idé om att göra egna smycken vilket är mer roligt än snyggt än så länge. Man kan göra fina saker med papper också. Som blommorna på bilden. Här finns mer fina idéer att pyssla med nu i vår.

Bild från Martha Stewart.

Fina fynd

2010-04-11T15:16:00.003+02:00

I helgen hålls en jättestor loppmarknad här i Göteborg i Friidrottens hus. Jag var där i höstas också och fyndade fina saker för en billig penning. Tyckte nog inte att det fanns lika mycket nu men hittade fina knappar som jag ska använda till ett speciellt ändamål och så dessa fina vaser. Barnen fick lego och ett par VHS-filmer för en femma styck. Jag älskar loppis.

Påsken så här i efterskott

2010-04-08T12:49:00.006+02:00

Tänkte försöka dra igång bloggen igen för det är ju ändå väldigt roligt. Here goes.
Vi var hemma i påsk och hade det väldigt mysigt. Vädret var inte det bästa men på påskafton hade vi sol och var ute nästan hela dagen.

Barnen gick på påskäggsjakt och det hela slutade lyckligt. Godis är gott.

Hittade ett par söta äggkoppar i form av kycklingar på Myrorna för en femma styck. De är alldeles för sköra för att användas men blev fina på fönsterbrädan tillsammans med påskliljan.

Vårblommorna tittar fram ur svart jord. Äntligen.

I förra veckan planterade vi tomatfrön. Jag hoppas så att den här sommaren blir varmare och mindre regnig än den förra året då våra tomatplantor regnade sönder.

Bakade en fantastiskt god påsktårta efter ett av Monica Ahlbergs recept. Det är en blandning av "vanlig kaka" och kladdkaka med chokladglasyr. Mycket gott. Tårtan saknar en marsipankyckling. Den hittade sin väg ner i Loves mage innan jag hann ta en bild. Så kan det gå.

Oktröjan - Top Down Round Yoke Cardigan

2009-08-09T12:01:00.002+02:00

Jag har ju glömt att visa hur tröjan blev till slut. Det tog lite tid att få den klar även om mönstret var väldigt lätt att följa. På ärmarna var det inte helt lätt att få varven rätt eftersom jag virkade varannan med fasta maskor och varannan med dubbelstolpar. Slutresultatet blev ok men man ser sömmen. Fast nu när jag provat den några gånger tror jag ändå att den är snyggare utan ärm, det vill säga mer som en väst. Vi får se om jag ids repa upp det som tog så lång tid att färdigställa.

Femtiotal

2009-07-21T20:07:00.006+02:00

På Folkungagatan i Stockholm ligger Retro etc och där hittade jag den här hyllremsan, designad av Lotta Kühlhorn. Det somriga motivet passar fint i mitt femtiotalskök och gör mig lika glad varje gång jag öppnar skåpen. Det finns hyllpapper också i samma serie som skulle passa utmärkt i mina lådor.

Sur utan socker

2009-06-16T19:53:00.004+02:00

Förra veckan bestämde jag mig för att äta färre kolhydrater och socker. Det går ganska bra. Inspirationen kommer från svärmor och svägerskan som börjat med LCHF. Jag kommer nog inte sluta helt med kolhydrater men skära ner, absolut. Magen mår redan mycket bättre och är inte lika svullen.

Fast det är inte helt lätt att avstå från sånt som man är van vid att äta. Problemet just idag är att jag varit småsur hela dagen och jag tror att det är för att kroppen inte har blodsockret i balans. Jag vill springa ner till kiosken och kasta mig över chokladbitarna. Men det ska jag inte göra. Däremot ska jag koka lite te, med en gnutta honung i. (Ingen är perfekt.)

Runt runt runt

2009-06-05T09:27:00.003+02:00

Jag gillar modellen på oktröjan och har använt min bolero jättemycket. Ett väldigt praktiskt plagg att dra på sig om man är lite frusen. Nu tänker jag göra en kofta i samma modell fast längre och med 3/4-ärm. Garnet är i svart merinoull och otroligt mjukt. Jag passade på att köpa på mig lite garn nu när Drops hade rea under hela maj. Love ska få en grå tröja i samma garn och jag letar för tillfället efter en bra modell till honom. Men just nu går det bara runt runt runt.

Yokoo

2009-06-02T15:15:00.005+02:00

Jag vet att det precis blivit sommar men jag kan inte hjälpa att längta efter att kunna svepa in mig i långa varma sjalar igen. Det kommer säkert bli en eller annan gjord i sommar. Man kan bara inte ha för många sjalar. Och det verkar Yokoo också tycka. Sjalen ser varm och mysig ut och är precis sådär stor som man vill att en sjal ska vara. Rosetten i håret är himla söt även om jag nog själv inte skulle kunna bära upp Mimmi Pigg-looken.

Amor Fati

2009-05-27T19:16:00.004+02:00

Åh, jag har världens bäste make. Jag fick ovanstående halsband i födelsedagspresent idag. Oväntat och väldigt roligt. Efva Attlings smycken är fantastiska.

Virkad bolero

2009-05-23T19:53:00.002+02:00

Har precis blivit färdig med en virkad väst eller bolero såhär lagom till sommaren. Använde ett blandgarn i bomull och akryl som är mjukt och svalt. Jag hittade mönstret på flera sajter, bl a denna och denna. Mönstret som heter Top Down Round Yoke Cardigan, gör man själv genom ett gratisprogram som var väldigt smart men lite klurigt så det var tur att ena bloggen hade lagt upp en hur-man-gör-lista.

Virkningen var väldigt enkel däremot. Man börjar uppifrån och virkar neråt med jämna ökningar. När man är klar med oket gör man en luftmaskkedja för ärmarna och fortsätter virka tills man är nöjd med längden. Ärmarna lämnade jag orörda nu men jag tänker göra en svart kofta också och då ha trekvartsärm. Ett mycket användbart grundmönster.

Grillad

2009-05-01T19:25:00.005+02:00

Före

Efter

Vi har köpt en grill och det kan vara det bästa vi gjort på länge. Innan har vi alltid använt engångsgrillar som varken är bra för miljön eller kan användas till så mycket mer än korv. Så istället skaffade vi en portabel grill och idag hade vi grillpremiär för hela familjen. Vi åt fläskkarré och barnen fick, ja just det, korv (surprise?) men jag är så taggad att hitta roliga och goda grillrecept. Nu ska här grillas hela sommaren!

Matnoja

2009-04-28T11:22:00.003+02:00

Fotografera mat är en ädel konst som jag inte riktigt behärskar. Det är svårt att få en rätt att se aptitlig och trevlig ut på bild. Trots detta tar jag emellanåt kort på min mat med varierande resultat. Den här middagen blev ganska lyckad tycker jag. Den vackra tallriken tillsammans med de klara färgerna från grönsakerna gjorde bilden (om man bortser från den slarvigt delade kycklingen). Gott var det också! Plockmat är den bästa maten.

Mystisk blomma

2009-04-16T13:24:00.003+02:00

Jag fick en krukväxt av min mamma för ett par år sen som är väldigt tacksam att ha i ett soligt vardagsrumsfönster. Och tydligen måste den trivas (om det inte är sista försöket att överleva) för veckan innan påsk så blommade den. Jag tog genast en bild och det var tur för den blommar bara en dag. Den ser ut som en orkidé och är oerhört vacker, men jag vet inte vad den heter?

Sovrummet

2009-04-07T13:40:00.004+02:00

Fixade och trixade i sovrummet i helgen som var. Tog bort den gamla sänggaveln och skruvade dit höga ben och la på en sängkappa och vips - en helt ny säng. Sover till och med bättre, vilket är konstigt eftersom madrassen är densamma. Satte upp tavlor, lampor och lite annat. Det blev fint och ombonat. Bästa rummet hemma just nu.

Prickiga påskhönor

2009-04-05T16:13:00.004+02:00

Det pysslades på Viggos dagis i veckan och jag blev sugen på att göra detsamma hemma med barnen. Det slutade med att det var lim och papper överallt och sen flög pojkarna bort på andra äventyr. Så det blev ett pyssel för hönsmamman. (Förresten är det fler som är prickiga hemma, Viggo har fått vattkoppor och jag extra fräknar i vårsolen.)

Grönt rockar

2009-03-31T19:58:00.005+02:00

Nej, jag har ingen trädgård men väl en trevlig balkong, som visserligen är i skriande behov av både rengöring och inredning (utredning?) men där trivs vi bra under sommarhalvåret. Kanske att dessa otroligt söta handskar kan inspirera mig till gröna små underverk. Viggo har planterat tomatfrön som står i köksfönstret och jag ska sätta sockerärter. Snart, snart kan man sitta på bänken i solen och dricka kaffe (utan att frysa).

Bästa västen

2009-03-27T13:10:00.002+01:00

Blev ju klar med Loves väst för längesen men har glömt att lägga upp en bild på den. Fortfarande lite stor åt honom men till sommaren blir den perfekt. Nästa gång ska jag göra den i ull och i brunt och gult. Med limegröna kanter. Kan bli kanon.

Vårsjal

2009-03-26T11:14:00.002+01:00

Nåja, vintern kan ju inte hålla i sig länge till så efter vantarna behövs en skön vårsjal. Det här garnet kommer från Brilla och är en bomull-och viskosblandning. Jag har inte stickat i det förut men jag tror att en löst stickad sjal kan bli bra. Vi får väl se!

Nordanvind

2009-03-25T12:56:00.002+01:00

Kung Bore verkar inte vilja släppa taget. Solen skiner visserligen men den är iskall i nordanvinden. Så när Hannas garn på torget hade rea på vintergarner passade jag på att köpa några fina nystan i ull. Resultatet blev två par varma virkade vantar till mig och Love.

Tre små grisar

2009-03-11T16:17:00.004+01:00

Nu har vi Högsbo-bor blivit med gris. Tre Linderödssvin från Helsingborg har flyttat in i en hage bredvid kyrkan. Projektet heter Stadsjord och här kan man läsa om det. Som stadsbo är jag glad att landet flyttar in till stan. Även om det "bara" är i form av tre små grisar.

En fantastisk förändring

2009-02-02T15:23:00.005+01:00

Före flytten. Till vänster bakom skynket är utrymmet. Mellan lådhurtsen och spisen är ett glapp på ca 10 cm. Förut stod där en 70 cm bred spis som man bytte ut till en smalare för att få mer bänkyta.
Byggare Bob-pappan och Viggo i rivartagen.

Nere för räkning. Men snart kom den på plats igen. Det halvfärdiga reslutatet syns nedanför. Bänkskivorna och kaklet ska också bytas ut men så länge ser det ut så här. Ändå väldigt bra.

Nu har framtiden även hunnit fram till vårt femtiotalskök. I helgen fattade vi ett stort beslut att äntligen flytta på lådhurtsen så att vi kunde sätta in en diskmaskin. Standardbredden på 60 cm måste ha kommit efter att köket byggdes för det saknades ca 7 cm i utrymmet under bänken.

Vi visste egentligen inte innan hur det skulle gå och var inte helt säkra på att hurtsen skulle hålla eftersom man på femtiotalet platsbyggde köken och fäste dem ordentligt i vägg och golv. Micke lyckades i alla fall få loss den utan någon större skada.

Laminatgolvet och golvlisterna togs bort. Vi borrade hål i vänstra skåpväggen för slangarna och kunde koppla in maskinen tack vare att man drog fram vatten och avlopp när stammarna byttes. Och, som genom ett under startade den fantastiska maskinen som stått undangömd i källaren så nu har vi hur mycket tid som helst över. Eller?

Aj, aj, aj.

2009-02-01T19:00:00.006+01:00

Min högra handled har gett upp. I några dagar nu har den värkt och molat och vill inte alls vara med när jag bär ungar och kassar, lyfter barnvagnen upp och ner för trappor och spårvagnar och hit och dit, men framförallt kan jag inte virka längre. Snyft. Just som jag skaffat ett fritidsintresse (precis som Häxan Surtant) så måste jag lägga det på hyllan. Men, skam den som ger sig, idag virkade jag ändå lite på Loves väst och efteråt kändes det varken sämre eller bättre. Vet inte hur jag ska tolka det.

Under tiden jag väntar på att handleden ska läka läser jag bloggen 365saker och den verkar mycket lovande. Jag känner mig redan inspirerad att bookcrossa, gerillasticka och get things done.

Virkandet fortsätter

2009-01-27T12:55:00.002+01:00

Ja, herregud, vad jag håller på men jag kan inte sluta. Det är för roligt. Senast nu har jag börjat på en väst till Love. Jag köpte Paris bomullsgarn i ljus och mörk turkos samt orange. Det blir fint men väldans somrigt så den här blir bra senare i år. Under tiden tänkte jag nog börja på en annan väst till honom i andra färger, kanske brunt och brandgult. I ull? Vi får se. Mönstret hittade jag i Erica Laurells bok Väldigt virkat som kom ut förra året.

Svart sjal

2009-01-25T14:04:00.003+01:00

Stickad sjal

2009-01-23T16:18:00.004+01:00

Början till min svarta sjal stickad i Milano med stickor 15. Det tog ett tag innan jag vande mig vid de stora stickorna men sen gick det fort framåt. Garnet är i ull och alpacka och väldigt mjukt vilket ger en mysig sjal kalla vinterdagar.

Virkad korg

2009-01-21T19:34:00.003+01:00

Korgen från Frosta Design blev färdig på en kväll. Nu har jag en fin förvaring för mina stickor och garnnystan.

Stickat och virkat

2009-01-12T18:30:00.003+01:00

Tröjan till Love stickades i ett bomullsgarn som heter Jasmine i färgerna beige, rött och vitt. Det är ganska tunt och glatt så det blev lite ojämnt här och var eftersom jag är en ovan stickare men slutresultatet blev ändå över förväntan. Stickade med storlek 3½ men 3 hade nog varit bättre.

Mormorsfilten virkades med virknål 4½ i Paris i färgerna naturvit, militärgrön, svart och beige. Också ett bomullsgarn som var lite tjockare än det förra och därför lättare att virka med. Kommer med all säkerhet använda det igen. Finns i flera roliga färger.

Ibland vill det sig inte riktigt men så blir det bra ändå.

2009-01-09T19:43:00.006+01:00

Efter att ha varit sänkt av influensan i några dagar behövde jag komma ut en sväng och tog mig följdaktligen in till stan. Utan barnen ska tilläggas vilket var som semester. Bara att få åka spårvagn och lyssna på Ipoden ifred hela vägen räckte långt.

Men jag hade en plan, och det var att handla lite garn till mig och hobbyfärg till pojkarnas nallesäng. Väl på garnaffären var båda garnerna som jag hade tänkt köpa slut och skulle inte komma in förrän nästa vecka. I nästa butik var äggkopparna som jag ville ha tyvärr slut. Leveransdatum okänt. Och när jag väl hittade rätt hylla i den välsorterade hobbyaffären var den röda färgen som jag ville ha, just det, slut. Som en alternativ lösning på mitt skriande pysselbehov gav mig av till Stadsmuseets butik där de säljer Frosta Designs virkpaket. Väl där får jag se att de just den här fredagen hade stängt för inventering. Suck, inte min dag direkt, men den var snäll mot plånboken. Det slutade med två lattemuggar som kommer matcha äggkopparna (när jag väl får tag i dem) och en fin tröja till Micke.

Förresten beställde jag virkpaketet som jag ville ha från nätet. Såhär ska den se ut. Bild på hur min version blir kommer upp senare.

Förresten en gång till, så har jag stickat klart tröjan till Love och gjort en fin nallefilt av mormorsrutorna. Mycket pyssligt vilket också har satt sina spår i både handleder och nacke, men vem vet, jag kanske blir starkare av det. Bilder på underverken kommer när det blir dagsljus igen så att färgerna kommer till sin rätt.

Puss och kram. Pyssel och kramp.

Postjul

2008-12-27T17:05:00.003+01:00

Julen 2008 kom och gick. Juldagen låg jag sjuk i något som skulle kunna vara vinterkräksjukan, illamående med frossa. Dagen innan, alltså på självaste julafton, var Micke dålig men järnmage som han har lyckades han ändå äta lite julmat och ta en snaps. Svärmor låg i går och är fortfarande dålig idag. Inte bra.

En roligare nyhet är att jag har börjat sticka igen. Eller åtminstone har jag fortsatt på en tröja som jag påbörjade till Viggo för ett par år sen men som jag sen inte orkade göra klart. Nu får Love den i stället. Jag märker att jag inte är någon van stickare för sprundet uppe i halsen blev inte särskilt bra. Hade min duktiga mamma varit i närheten hade jag kunnat få hjälp men nu håller jag på med ärmarna i alla fall. Bild på konstverket kommer väl här så småningom.

Övning ger dock färdighet och efter Loves tröja, som stickas i bomullsgarn, ganska svårstickat eftersom det är så glatt och tunt, tänkte jag ta mig an en tröja till mig själv. Här i Göteborg finns en butik som heter Strikk och de inspirerar oerhört. Här är en tröja som jag tycker om.

God fortsättning och allt sånt.

Julafton

2008-12-24T18:29:00.003+01:00

Fyra månader sen senaste inlägget är det väl dags att skriva något igen. Julafton passerade lugnt. Svärmor var här till allas glädje. Maten blev god men framförallt blev det lagom av allt så det räcker till kvällsmums och lunch imorgon men vi behöver inte äta Jansson och prinskorv till efter nyår. Micke mådde tyvärr dåligt, något slags magvirus, och sov en del i förmiddags men hämtade sig framåt kvällen. Han som aldrig är sjuk blir dålig på julafton. Typiskt.

Alla hade varit snälla i år och fick fina julkappar. Jag fick ett års abonnemang på Flicker Pro där jag kommer lägga upp en massa bilder framöver. Dags att ta båten ut till öarna och fota skärgården i vinterskrud. Svärmor hade sytt en linneklänning/tunika som är jätteskön att glida runt i. Maken gav mig svarta tigths och en fin svart blus som jag tänkte ha på nyår.

Barnen fick en MASSA grejer som de säkert inte behövde men det är ju bara jul en gång per år. En radiostyrd bil, ett paraply och en slags kaptensmössa blev årets julklappar för att inte tala om skelettdinosarna som Viggo tjatat om i minst en månad. Love var inte lika intresserad av julklappsöppnandet utan sprang till kastrullskåpet och drog ut allt där så fort vi tittade bort.

Snart är det mitt favoritjulprogram, Karl Beril Jonssons julafton. Åsa Linderborg skrev ett intressant inlägg om det i Aftonbladet idag.

God jul!

Quiz

2008-08-26T21:23:00.002+02:00

Internet är fantastiskt. Bland allt slösurfande kan man bli allmänbildad. Kolla in http://www.purposegames.com.

Leksaker för barnsliga vuxna

2008-08-18T20:48:00.002+02:00

Lego är askul. Men. Varför känns det här lite creepy?

Tack för att du svarar

2008-08-18T20:14:00.002+02:00

Hon tittar på skärmen. Ytterligare en ringer in. Det är nu 58 stycken i kö. Klockan är 19:45. Hon jobbar till åtta men kommer behöva jobba över i kväll med. Det är inget ovanligt. Hon är van att ta den senare bussen hem. Många ringer in så här dags. Man kommer hem från jobbet, äter middag, lägger barnen och så tar man itu med alla ärenden som man inte hunnit fixa på dagen. Då vill man ha kvällsöppen kundtjänst. Hon drar bak axlarna, man blir stel av att sitta vid datorn, trycker på knappen. Vad kan jag hjälpa till med?

Tack för att du väntar

2008-08-18T20:02:00.004+02:00

Klockan är kvart i åtta. Försäkringkassan har öppet till kl 20. Jippi. Jag ringer. Välj ärende. Tryck 2. Välj ärende igen. Tryck 3. Knappa in ditt tiosiffriga personnummer. Tryck, tryck, tryck... Tack för att du väntar. Du har plats 58 i kön. Beräknad kötid 26 minuter. Gäsp.

One down, two to go

2008-08-17T19:21:00.005+02:00

Ett av köksskåpen är äntligen färdigt. Eftersom plasten från 70-talet var svår att få bort och lämnade kvar allt klister så har det tagit mycket längre tid än vad jag först tänkt. I nästa skåp klistrar vi dit vit dekorplast på hyllorna och målar runtom. Jag tror att det kommer bli nästan lika bra. Framförallt behöver vi inte slipa och använda starka lösningsmedel för att få bort limmet.

Kängurufickan

2008-08-15T19:10:00.003+02:00

En av artiklarna i SvD, som jag har gratis under några helger framöver (hurra!), handlade idag om hur ett sjukhus i Stockholm har börjat återanvända sig av den så kallade kängurumetoden för för tidigt födda barn, dvs man bär barnet i en sjal eller en slags ficka på magen, hud mot hud. Resultatet är slående. Barnen växer fortare, mår bättre och är mer harmoniska och jag är inte ett dugg förvånad. Det är inte så konstigt att ett barn som måste ligga själv i en plastbubbla, om än varm, inte alls trivs lika bra som på mammas eller pappas trygga bröst där de hör hjärtljudet, känner lukten och värmen från föräldern. Och det gäller ju inte bara prematura barn heller. Love var jättekinkig som nyfödd och ville absolut ligga i bärsjal. Små barn vill inte vara ensamma och att bära barnet måste ju vara det bästa alternativet. Att man återgått till en naturlig metod känns bra. Kuvöser är väldigt bra i många fall men man kan inte bota allt med teknik. Ibland är kärlek och en varm kram det enda som hjälper.

Gröna tankar

2008-07-25T11:21:00.005+02:00

Med den efterlängtade värmen, som var för ett par veckor sedan, kom också ett oändligt vattenbehov för alla vi här på hörnet. Det har satt sina spår. Mina krukväxter stod för ljust och varmt och har inte hunnit återhämta sig ännu. Trots att jag inte har särskilt gröna fingrar eller kan namnen på alla av dem är de som mina barn. Mina äldsta krukväxter har jag haft sen jag var tolv år då mitt nyvunna intresse uppmuntrades av mamma och mormor. De gav mig ett par skott att plantera i lerkrukor av den allra minsta storleken och sen dess har de hängt med.

Jag har ett par kompisar som med jämna mellanrum slänger sina gamla växter och köper nya. Det är inget för mig. Ser någon för risig ut måste den pysslas om, precis som allt annat, vilket också tar tid. Tid som jag inte alltid har och nu ser de ut som de gör. Men, ny jord, näring och en omplacering kanske gör susen.

Att slänga en växt för att den ser vissen ut känns i hjärtat och jag har bara varit tvungen till det ett par gånger. Den första var när vi skulle flytta från Stockholm och inte kunde ta med oss en fiolfikus som blivit för stor (och, faktiskt, ganska ful). Den satt jag ut i trappuppgången med en lapp på: Hej, jag behöver ett nytt hem. Jag är övertygad om att det var någon vänlig själ som tog hand om den. Det är i alla fall vad jag intalar mig i mina mörkaste stunder av ånger.

Den andra blomman var jag tvungen att kasta för den hade helt enkelt dött då min man glömt av att vattna när jag var borta ett par veckor (trots flera påminnelser). Hem kom jag och det första jag såg var en död blomma i köksfönstret. Ser du inte sa jag? Vad då, sa han och tittade ut genom fönstret.

Nej, jag får nog placera om de stackare hemma som inte mår bra just nu. Jag tror att en rehabilitering i sovrummet med regelbunden näring, ljumma duschar och en lagom dos sol (om den vill titta fram igen) kan hjälpa. Sophinken är i alla fall inget alternativ.

Saker som jag undrar över

2008-06-13T15:52:00.002+02:00

Varför folk (män?) säger att de passar sina barn? Är de barnvakter eller praoelever, och inte föräldrar?

Varför män säger att de hjälper till hemma? Bor de hemma hos sina fruar som när de bodde hemma hos mamma? Är de inneboende, gäster eller skickade från Poolia?

Varför de som gör reklam för nya filmer underskattar tittarens intelligens när de till exempel presenterar Woody Allen som han som gjorde Match Point.

Morr.

Sommar, sommar, sommar

2008-06-10T12:58:00.003+02:00

Nygamla Sommartorpet hade premiär igår men utan Ernst som har gått över till tv4? Det är ju inte detsamma utan honom men jag tror att han kan ha en efterträdare i Jojje som gick rätt genom rutan och in i folkhemmet. Tror att han kan göra succé med sitt sommartorp. (Kom ihåg var ni hörde det först!)

Isabelle Halling och Stefan Larsson verkar lovande. Huset de ska ta sig an var otroligt slitet, nästan ett ruckel, och jag sa till Micke att om jag får en briljant och spontan idé någon gång om att vi ska köpa ett nedgånget men charmigt hus på landet ska han påminna mig om att jag i själ och hjärta ändå är en betongmänniska. City lights liksom. Stadsbo på snabbvisit på landet är helt ok dock. Så länge det finns bredband som Micke brukar säga.

Några siffror...

2008-06-06T20:45:00.004+02:00

Efter fem år, sju terminer, två barn, en flytt och ett otal artiklar som synats från alla håll och vinklar är jag äntligen färdig journalist. Mäktigt.

Bästa maken

2008-05-22T18:56:00.003+02:00

Jag har världens bästa man. Förutom att han har gått upp på morgonen med minstingen som har vaknat runt fem på morgonen de senaste veckorna så har han tagit hand om mig och barnen och hemmet. I dag lagade han jättegod potatis- och purjolökssoppa med laxbitar i persilja. Till det fick vi pannkakor med sylt och grädde. Efter det säger han som världens mest självklara sak "Klart du ska gå och ta en öl, det är du värd!" när jag kommer hem från skolan och knappt varit hemma på flera veckor på grund av examensjobbet.
Han världens bästa man. Och han är min.

Senaste inredningsdetaljen

2008-05-18T20:20:00.009+02:00

Inte för att jag brukar handla inredning på Biltema, även om dom är väldigt bra på annat, men jag måste ha missat något i senaste inredningstrenderna. De beskriver sina dekorationsdetaljer som utsökt dekorativa, och då hittade jag bland annat det här. Hm, något för vardagsrumsbordet kanske?

Lingonvecka Survival Kit

2008-04-19T20:42:00.003+02:00

Tamponger och choklad.

Början till en hall

2008-04-15T11:40:00.002+02:00

Början till en köksträdgård

2008-04-15T10:23:00.006+02:00

Min basilika växer och luktar så gott. Våren är här men jag väntar fortfarande på värmen.

Svart Söndag

2008-04-13T21:50:00.002+02:00

Vilken slags människa dödar ett barn? Och varför? Jag har ett hål i mitt hjärta och där finns bara tårar just nu.

Döden, döden, döden

2008-04-03T19:49:00.001+02:00

Häromdagen ringde jag och fixade med två av mina tjänstepensionsförsäkringar. Att bara ordna mina papper brukar normalt sett ha en tillräckligt hög tröskel för att aldrig bli gjort, dock har jag numera sorterat in allt i en pärm efter att i åratal ha samlat papper i en liten låda i bokhyllan. Nittio procent av det kunde slängas. Kors i taket och halleluja.

Men att ordna pensionen har jag också skjutit på av en annan anledning. Återbetalningsskyddet handlar ju om vad som händer efter min död. Självklart vill jag att min familj ska ha ekonomisk trygghet utifall något skulle hända mig, men nog känns det konstigt att behöva tänka på att man ska dö. Jag ska dö. Människan har väl en benägenhet att tro att hon ska leva för alltid. Eller att andra kanske kommer dö, men inte jag.

Nu är ärendet i alla fall gjort och som en extra bonus gick jag dessutom in på donationsregistret och registrerade mig. De får ta allt utom mina hornhinnor. Av någon anledning kändes det otäckt att de skulle ta mina ögon. Trots att jag har gett dem tillåtelse att ta allt annat, som hud och muskelvävnad. Nästa steg är väl att fylla i vita brevet på Fonus, men jag tror att det dröjer innan jag vågar mig dit.

Dagens Bild

2008-04-01T12:22:00.003+02:00

Dekorplast kan verkligen göra skillnad. Mitt kök känns som nytt, trots skavanker här och där.

Veckan som varit

2008-03-29T12:16:00.002+01:00

Bitterfittan

2008-03-24T19:19:00.002+01:00

(En text från förra påsken som jag hittade i en byrålåda.)

I helgen var jag och min man ute på lite lagom slöshopping. I en barnbutik kollade vi på barnvagnar inför den kommande bebisen och vår tvåochetthalvtåring sprang omkring och busade. Vi var sådär avslagna som man lätt blir vid längre ledigheter och försökte knappt ens hålla sonen lugn.

Butiksbiträdet som vi rådfrågade var däremot skitstressad, särskilt över pojken. Och det skulle vi veta att det här beteendet bara skulle bli värre. Ett bittert skratt ekade i affären.

- Jag har tre egna barn och det sista hade jag inte skaffat om jag vetat det jag vet nu.
- Två barn är inte dubbelt så jobbigt, det är jobbigare.
- Jag har jobbat med det här i tolv år så jag vet...

Klyschorna flög och leendet nådde aldrig ögonen. Framför oss stod ett prima exempel på vad som är kvar när avsaknaden av kärlek och jämställdhet blir för stor. En riktig bitterfitta. Utsliten, avdankad, osexig, trött, bitter och jävligt trendig.

Grynet hade fel när hon sa "ta ingen skit". Man ska inte sätta ner foten och ändra något. Det här är våra liv som vi själva har valt och om vi inte trivs då kan vi bara låta bitterheten ta över och lysa igenom. Över latten som fastnar i halsen ältar vi våra liv om och om igen. Om karlar som utnyttjar oss, om svärmödrar som styr oss och om våra barn som vi lever för och som ändå kommer att växa upp och hata oss.

Det bittra biträdet hade ju helt förstått det här. Hon låg steget före. Upplysta av sanningen framstod vi som naiva och dumma som gått på myten om att skaffa barn och familj och dessutom vara nöjda med det. Det kommer ju bara bli värre. Familjelycka finns bara på Disney World. Och det var butiksbiträdets förbannade plikt att vara en bitterfittornas profet.

Förvånade gick vi därifrån, utan att ha köpt barnvagn, och funderade på vad hon hade tänkt den morgonen när hon klätt sig. Över den slappa magen hade hon trätt en svart tröja med texten "mamma". Är inte det tragikomik vet inte jag.

Ett renskrivet essähelvete

2008-03-18T19:53:00.005+01:00

Jag fick VG på min essä och är just nu den gladaste mallgrodan i väst. Här nedan följer drygt 8000 tecken om kvinnliga klassresenärer och de motsättningar man kan stöta på. Håll till godo.

Klassen som gömmer sig i garderoben

När jag började i första klass fick jag mitt första bibliotekskort. Det var grönt och låg i en plastficka med mitt namn och adress skrivet på maskin. Lånekortet blev min biljett till den klassresa som jag fortfarande gör. Bokbussen och en peppande mamma ledde mig in på en teoretisk linje i gymnasiet. Min klass i högstadiet hade varit bråkig och det kan inte ha varit lätt för lärarna att undervisa oss vilket också märktes när jag läste vidare. I ämnen som svenska och samhällskunskap saknade jag vissa baskunskaper och de var svåra att ta igen. Mina klasskamrater kom nästan alla från samma område och kände varandra sedan innan. Jag var den enda från mitt bostadsområde, ett av miljonprogrammen, och också den enda som bodde i lägenhet. Skillnaderna mellan mig och de andra i klassen var många och trots att jag fick några goda vänner kunde jag aldrig riktigt smälta in. Det var för mycket som skilde oss åt.

En vanlig uppfattning är att klassmotsättningar inte längre existerar. Har man gjort sin klassresa och lämnat arbetarklassen antas den inte längre finnas kvar. Men klassfrågan börjar bubbla upp igen på vissa håll. Anneli Jordahl, Susanna Alakoski, Åsa Linderborg är några av de kvinnor som vågat prata om klass igen. Ämnet är känsligt och verkar inte lämna någon oberörd, oavsett egen klasstillhörighet.

Klass handlar om privilegier, makt och status. Ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital påverkar hur man blir behandlad. Ett talande exempel är Åsa Linderborgs Rosing & Gynning – kvinnor med klass.¹ ”Den hårfina skillnaden mellan att vara en slampa och en vamp kan kanske förklaras med varifrån kvinnan kommer. Inte alltid men ofta är det klassursprunget som avgör hur man tar för sig i de offentliga sammanhangen. Och hur man blir behandlad.”, skriver Linderborg. Medierna är uppfostrande och uppfordrande i sin attityd gentemot Linda Rosing medan Carolina Gynning hyllas och får eget program i Kanal 5. Där leker hon bland annat mamma till åtta ungar och festar på Stureplan. Linda Rosing är mamma på riktigt och försöker engagera sig politiskt i Unika Partiet som skrivs ner i samma stund som det bildas. ”Mediernas svar kan sammanfattas med: Håll pattarna utanför politiken!” skriver Åsa Linderborg. Sammanfattningsvis handlar skillnaden till stor del om självförtroende. Rosing säger att ingen har trott på henne och att hon är trött på sig själv, något som Gynning aldrig skulle göra. Hon tar inte sig själv på för stort allvar utan skrattar charmigt bort det mesta. ”Överklassdekadens”, menar Linderborg. Respekterar du inte dig själv gör ingen annan det heller.

Anneli Jordahl pratar också om det dåliga självförtroendearvet. I början av sin karriär som kulturskribent kände hon sig stel, obildad och underlig när hon umgicks med sina arbetskamrater i kultureliten.² Med sin arbetarklassbakgrund skilde hon sig från den välutbildade medel- och överklassen som visste hur man tar plats. ”De vet att de har rätt att uttrycka sin åsikt i ett demokratiskt samhälle. Deras språk präglar också högskoleutbildningen och mediespråket.”, skriver hon.³ Något jag kan känna igen mig i. Efter flera års arbete vågade jag till slut söka in på universitetet. Min man hade då hållit långa monologer för att övertyga mig om att jag faktiskt inte var dummare än någon annan och att jag absolut skulle klara av högskolestudier. Jag hade svårt att veta vad jag skulle läsa eftersom jag inte kände till de utbildningar som fanns och vad de i slutänden kunde leda till för jobb.

Känslan av att vara i underläge är något som genomsyrar de flesta av de berättelser från klassresenärer som jag läser. Däremot vägrar man att se sig själv som ett offer. Men skämmas verkar bara kvinnliga resenärer göra. De män som gör samma klassresa, som Per Gessle, Jan Eliasson, Ingvar Kamprad, Ulf Lundell och Göran Persson hyllas i media som ”selfmade men”; framgångsrika och starka män som inte ber om ursäkt för sig själva. Nämn en kvinna som gjort en framgångsrik klassresa. De finns men uppmärksammas inte lika ofta.

När Feministiskt Initiativ bildades för några år sedan skrevs det spaltmeter om partiet och dess medlemmar, bland andra klassresenärerna Gudrun Schyman och Tiina Rosenberg, men mindre om deras politik. På ledarplats skrev Göteborgs-Posten att Fi var ”en extremistisk, glädjelös, verklighetsfrånvänd sekt på vänsterkanten”, Nya Ludvika Tidning liknar dem vid Pol Pot och Josef Stalin och Jan Huss från Aftonbladet ritar en radikalfeminist-klippdocka med tillbehören hängbröst, håriga och illaluktande armhålor och en järv i byxan. Samtidigt bildas Junilistan, en toppstyrd och mansdominerad organisation utan medlemmar, som i stort sett inte granskas alls.⁴ Åtminstone inte på samma sätt. Jag har i alla fall inte sett en klippdocka någonstans på Nils Lundgren.

När Josef El Mahdi, skribent på Svenska Dagbladet, intervjuade redaktörer om hur de hanterade mångfaldsfrågor blev svaret ofta; ”Vi är så dåliga på det här.” Med den attityden sker ingen förändring, man tar på sig skulden utan att ta av sig skygglapparna. Resultatet uteblir. Jag vet att det finns en medvetenhet på de flesta redaktioner om att få in fler kvinnor i utbudet men vilka kvinnor är det som syns? Kvinnor inom arbetarklassen syns sällan och inte hittar man dem på redaktionerna heller. Eller finns dem där i det dolda? Det kanske inte är så konstigt att just kvinnor inte vill berätta om sin arbetarklassbakgrund. Bara att vara kvinna är i många fall redan det ett underläge. Har man dessutom en annan bakgrund uppstår lätt ett glapp som kan vara svårt att överbrygga om man inte vet ta plats och stå på sig. Som klassresenär står man mellan två världar, båda vitt åtskilda av fördomar och oförståelse. Som att man själv har möjlighet att välja sin klassposition; det är bara att ta sig i kragen och skaffa sig en utbildning och ett jobb. Eller att den stabila och priviligerade medelklassen omöjligt kan förstå hur det är att komma från en arbetarklassbakgrund.

Men trots allt slår nog klasskillnaden hårdast mot just arbetarklasskvinnor. Maria Jansson, en av författarna i antologin Tala om klass, menar att klassresandet i första hand inte handlar om identitet utan om makt. De med minst makt beläggs med störst del ansvar och mest skuld. Hur förklarar man annars att lågavlönade kvinnor i arbetarklassen är de som har störst fysisk och mental ohälsa. Som har ont i kroppen, stressar mest och sover sämst.⁵ Vem för deras talan om de själva inte kan, har tid eller möjlighet?

Innan jag började på Journalistlinjen läste jag ett år på Lärarlinjen. När vi skulle ut på praktik ville många av mina klasskamrater ut till skolor i förorten, i ”den hårda verkligheten”. Det vill säga den verklighet som jag kommer ifrån och som inte ter sig hälften så skrämmande som den jag mött hittills som kvinnlig klassresenär.

Fortfarande är det bara runt tjugo procent av arbetarklassen som läser vidare på högskolan. Arv och miljö spelar roll vart man hamnar. Har ingen annan i släkten vidareutbildat sig kan högskolan te sig ouppnåelig och svår. Och numera leder en akademisk examen inte självklart till jobb. Konkurrensen på arbetsmarknaden blir tuffare när fler och fler utbildar sig. Det är svårt att komma in i det etablerade samhället, och svårast för dem som varken har kontakter eller rätt efternamn att falla tillbaka på.⁶ Min framtid på journalistmarknaden ser med andra ord inte helt ljus ut.

Angelique Lind

Litteratur

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra, Liza Marklund & Lotta Snickare. Piratförlaget.

Klass – Är du fin nog? Anneli Jordahl. Bokförlaget Atlas, 2003.

Mig äger ingen, Åsa Linderborg. Bokförlaget Atlas, 2007.

Tala om klass, Susanna Alakoski & Karin Nielsen. Ordfront förlag 2006.

Tidsandans krumbukter, Gunila Ambjörnsson. Bokförlaget Nya Doxa, 2007.

Var kommer du ifrån? Intervjuer, reportage och essäer, Anneli Jordahl. Bokförlaget Mormor, 2006.

1Aftonbladet Kultur, 2007-06-07

2Klass – Är du fin nog? s 13. Anneli Jordahl. Bokförlaget Atlas, 2003.

3Var kommer du ifrån? s 105. Anneli Jordahl, Bokförlaget Mormor, 2006.

4Petra Ulmanen & Gertrud Åström, Svenska Dagbladet, Brännpunkt, 2005-11-21.

5Tala om klass, s 73. Susanna Alakoski & Karin Nielsen. Ordfront förlag 2006.

6Tala om klass, s 8. Susanna Alakoski & Karin Nielsen. Ordfront förlag 2006.

Snö och sol

2008-03-18T08:48:00.002+01:00

Dagens Bild

2008-03-16T20:12:00.005+01:00

Helgen har återigen varit full av hallrenovering med paus för Melodifestivalen. Hela lördagen nynnade jag på Rongedals låt. Den har satt sig som tapetklister.

Nu har vi slipat (nåja), tvättat och målat alla dörrkarmar (sex stycken), lister (ett otal) och garderober (tre stycken=sex dörrar, som inte är klara än). Vi fogade också alla hörn och dörrar och tak och lister. En massa pilljobb som tog minst lika lång tid som tapetseringen.

Men det går framåt. I veckan ska jag måla klart garderoberna. De är i princip färdigslipade (mer pilljobb) men målningen går fort. Det är torktiden som tar tid. 16 timmar ska det gå mellan varje strykning. I påsk målar vi väggarna. I kycklinggult.

Makten över maten

2008-03-11T13:59:00.005+01:00

För några år sedan läste jag en rapport från Naturvårdsverket som handlade om hur arbetskraften på flera stora odlingar i bland annat Sydamerika blir behandlad. Där besprutas plantagerna samtidigt som människor arbetar på dem med sjukdom och sterilitet som följd. En stor del av bekämpningsmedlet finns också kvar i produkten när den säljs och äts. Efter det insåg jag vikten av att köpa till exempel krav- och rättvisemärkta bananer och kaffe. Sverige är stor importör av särskilt dessa två livsmedel men trots det är vi oerhört dåliga på att handla ekologiskt.

Svenskar äter mest bananer i världen, ungefär tjugo kilo per person och år, men endast 1,5 procent av alla bananer som köps in är ekologiska. Vi är något bättre på att dricka ekologiskt kaffe, drygt fyra procent av det som säljs är kravmärkt. Jag antar att de extra kronorna som krav-produkter kostar känns i plånboken för de allra flesta. Samvetet dövas med att man inte har råd. Så ofta även mitt.

Det är lätt att känna sig maktlös i den stora onda världen, men som konsument har man i alla fall makten över sin egen varukorg. Sedan ett par år äter jag inte torsk. Inte medvetet i alla fall. Hel- och halvfabrikat köper jag väldigt sällan vilket ger både godare och roligare måltider hemma. Och när jag hörde att man fyller oliver för hand baxnade jag. Jag undrar hur kroppen mår efter att man suttit och stoppat in paprikabit efter paprikabit i oliver en hel dag.

Kanske gör mina val ingen större skillnad i längden men det är en början. För visst är det är lättare att inte ställa sig rätt frågor när man är ute och handlar. Tid och energi är bristvaror hos de flesta småbarnsfamiljer. Men nästa gång du står vid kaffehyllan fundera över om ditt billiga men oekologiska kaffe verkligen är så gott att du är redo att dricka det på bekostnad av någon annans hälsa.

Dagens Bild

2008-03-11T12:41:00.002+01:00

I helgen som var tapetserade vi med lagningstapet. Garderoberna behöver slipas lite mer men är i princip redo för målning. Hallen känns betydligt större och ljusare. Magiskt.

Lost

2008-03-01T17:57:00.003+01:00

Jag började sluta se på Lost när jag insåg att historien aldrig skulle få ett slut och de som var Lost på riktigt var manusförfattarna. Jack, som har huvudrollen, bakar moralkakor och delar ut dem till höger och vänster. En väldigt tråkig och ganska patetisk karaktär som jag tröttnade på efter en säsong. Döm om min förvåning när jag läser följande artikel och inser att även han är lost på riktigt. Jag menar, vad försöker han bevisa. Sorgligt.

Reklam eller icke reklam

2008-03-01T16:51:00.003+01:00

Jag älskar reklam och har alltid gjort. Jag antar att jag behöver verklighetsflykten plus att det är bra att ha koll på extrapriser. Antagligen kommer jag aldrig sätta upp Reklam - nej tack på dörren men om jag ska ha en skylt blir det från den här hemsidan. Roligt värre.

Ny betydelse

2008-02-27T18:18:00.001+01:00

Babyhull = hull man får efter man fått bebis (och som verkar omöjligt att få bort). Suck.

Projekt Hallen

2008-02-24T15:26:00.003+01:00

Projekt Hallen påbörjades idag igen. Vi började med att skrapa bort tapet och sen ska vi spackla är det tänkt. Få se om går eller om vi behöver lagningstapet. Fortsättning följer.

Hyllning till mitt hood

2008-02-21T12:10:00.006+01:00

Jag kommer från förorten. Inte den vanliga som finns i storstäderna utan en mindre förort i en mindre stad, men likväl förorten. I hela mitt liv har jag bott i ett hood och nu har jag flyttat. Till ett lugnt, grönt ställe där pensionärer odlar pelargoner och folk inte pratar med varandra på spårvagnen.

Mitt allra första hood var egentligen i stan. Mitt i stan bodde jag och mamma i ett riktigt kyffe. Det här var i slutet av 70-talet när man fortfarande kunde bo i riktiga kyffen och i stan utan att betala
en förmögenhet. Det var kallt och sunkigt men vårt. Mormor bodde i huset mitt emot, i en stor lägenhet med kakelugnar i varje rum. När husen blev uppköpta rev de vårt hus men mormors lägenhet blev renoverad, dock med följden att alla kakelugnarna förstördes. Det här var 70-talet, in med det nya och ut med det gamla. Och det gällde även oss.

Vårt nya hem var i en stor skokartong i grå betong, en mikrodel av miljonprogrammet, där jag fick ett eget rum i trean på tredje våningen. Första dagen gick jag vilse eftersom alla hus såg likadana ut.

På Vallby bodde jag sen hela min uppväxt. Området ligger i nordvästra Västerås och består egentligen av två delar. Den södra som alltid bara kallas Vallby och den norra som alltid kallas Norra Vallby. Södra delen består av tätt uppställda trevåningshus. På det glada åttiotalet
tröttnade värden på färgen, eller snarare avsaknaden av den, och lät måla alla hus i pastellfärger som kräkfärgat aprikos och kissgult, men vi tyckte det var fint. Några hus fick stå orörda, som en påminnelse om tiden som varit.

Till Vallby förpassade man stadens mindre populära hyresgäster. Såna som man inte ville ha överallt, det vill säga invandrare, ensamma mammor, alkoholister, bidragsberoende, låginkomsttagare och andra som inte hade råd att köpa sig ett hem. Där upplevde jag mina barndoms somrar mellan betonghusen och den offentliga konsten som någon slug konstnär övertalat kommunen att ställa upp. Livet utanför visste vi väldigt lite om men låg som en tung och kall klump i magen.

Norra Vallby bestod också av skokartonger men de var vita och i familjestorlek, det vill säga radhus och villor. Där bodde normala människor. De som jobbade inne i stan och inte hade ungar som sprang omkring och gapade (=lekte) på obestämda tider. Där var lugnt och tyst och hela stället gjorde mig livrädd. Och lite avundsjuk ju äldre jag blev. De hade garage och trädgårdar med äppelträd.

Senare efter att jag flyttat därifrån har det hänt att jag träffat folk som bott på norra Vallby. De har, utan undantag, alltid sagt att de kommer från NORRA Vallby. Därför skär det i mig nu när jag blivit vuxen och köpt lägenhet i ett "ordentligt" område att alla kompisar välkomnar oss till "rätt" sida stan.

Rätt sida stan betyder ju att det finns en fel sida stan. Är det månne sidan jag bodde på innan? I Gamlestan, som ligger på vägen ut mot Kortedala, finns små, udda butiker med namn som Paraboler och Presenter. På Svensk och Kina Mat kan man få stekt ris med kyckling för runt 30 kronor. Under ett års tid stod en grön buss vid marknaden i Bellevue där man kunde klippa sig eller hyra stol. Och på Moussas livs kan man köpa mystiska konserver, vattenpipor och världens godaste bröd. Ingen har något emot allt det där såklart. Nej, att handla i nordöstra Göteborg är lika politiskt korrekt som att gå på karnevalen i Hammarkullen, så länge man slipper bo där.

Om förorterna fick lite mer resurser så att det blev lite trevligare att bo i skulle de inte ha så låg status på bostadsmarknaden. Människor som bor där skulle inte heller känna sig lika förbisedda av politikerna. Jag hade nog bott kvar om det inte hade varit för att vi bodde precis vid spårvagnshållplatsen och de promenadområden som fanns var längs med motorvägen. Ingen barnfamilj vill väl bo så. Vi hade möjlighet att flytta men det är det inte alla som har. Varför är vackra omgivningar bara förunnat några få?

Jag och min mormor, i en schysst outfit, årsskiftet 1979/80. Vi står utanför vårt hus på Vallby. De pelare som sticker upp bakom staketet till lekplatsen är offentlig konst. Bakom dem gick en väg där jag lärde mig cykla. Mamma fotade med min Kodak Instamatic som jag hade fått av farmor och farfar i julklapp.

Miljöombyte

2008-02-19T18:52:00.002+01:00

Om du ser ut som på ditt passfoto, då behöver du ut och resa. (Källa: Earl Wilson)

Jag behöver ut och resa.

Sköna, slappa måndag

2008-02-18T10:24:00.003+01:00

Essä-helvetet är inlämnat, solen skiner, fåglarna kvittrar och ett visst lugn infinner sig. Jag vill baka och spela tv-spel. Gå en promenad och lyssna på Morrissey. Dricka kaffe och pussas.

Spel

2008-02-17T19:26:00.002+01:00

Förr i tiden, innan barnen, kunde vi sitta och spela spel tills långt fram mot småtimmarna utan att det störde oss nämnvärt. Jag behöver kanske inte förklara varför det inte fungerar idag. Men, nu har jag återupptäckt ett roligt och snabbt spel som inte tar för mycket av ens tid, särskilt när den store killen hoppar på en och ropar. Jag pratar om Pacman. Helt galet roligt. Spela här!

Häromdagen plockade jag dock fram Civilization 4 som jag köpte för något år sen. Egentligen tycker jag det blir tråkigt så fort städerna blir för stora för det roligaste är att bygga upp landet, men eftersom jag varit tvungen att skriva essä den här veckan har det varit en bra verklighetsflykt. Snart är essän klar i alla fall trots spelmissbruket.

Februarisol

2008-02-07T11:14:00.001+01:00

Det var ett tag sedan som solen sken men i morse såg himlen ut så här över hustaken. Kan man bli annat än glad.

Vad ska vi ha till middag?

2008-02-04T18:33:00.000+01:00

Den senaste tiden har jag inte hunnit med hälften av allt jag tänkt. Särskilt det som hör hemmet till. Mitt bakande tog slut efter surdegsbröden. Måste sätta en ny deg snart. Baka är som terapi. Det är härligt att blanda ihop ingredienser, se degen jäsa, knåda ut och känna degen i händerna. Sen både luktar och smakar det godast med hembakat.

Något som annars fungerar bra här hemma är vår veckomeny. Förut hade vi som mål att skriva en detaljerad meny och veckohandla därefter men det blev för svårt och krångligt. Dessutom var det inte alltid man var sugen på dagens rätt och jag höll på med att byta rätter mellan dagar för att få veckan att gå ihop. Det funkade inte.

Numera har vi istället skrivit en halv meny. Till exempel korvmåndag, teriyakitisdag, pastaonsdag, sopptorsdag med pannkaka och mysfredag med vin. Tisdag, torsdag och fredag är alltid stående medan övriga dagar kan skifta mellan pasta, kyckling, korv eller något annat vi har hemma. Menyn fungerar jättebra. Vi vet att vi ska äta soppa på torsdag men har fortfarande valet att välja vilken soppa vi känner för just den dagen. Låter kanske pretientiöst och krångligt men är väldigt smidigt när tiden inte räcker till och man inte orkar med att tänka på middagen.

Vad hände...

2008-02-03T12:21:00.000+01:00

... med Nicholas Cage? Han som en gång fick mig att tjuta och smälta i fantastiska Wild at heart har numera förvandlats till en liten orolig och tunn medelålders figur. Såg honom i Wickerman i går som verkligen inte var en särskilt bra film och inte gjorde han den bättre heller. Alla roller som jag sett honom i på senare år verkar vara likadana. Cage går omkring som en slags martyr och ser bara lidande ut i sitt fluffiga fejkade färgade hår. Ett undantag är dock Adaptation där hans tragiska rollfigur faktiskt blir underhållande. Mer sånt.

Kaffe för kroppen, blommor för själen

2008-02-01T14:56:00.000+01:00

Träna, träna, träna.

2008-01-28T20:07:00.001+01:00

Med posten damp ett litet välkomstkort ner idag från mitt gym. Trevligt, trevligt. Jag behöver all pepp jag kan få. (Och de får gratis reklam.) Igår var jag på yoga för första gången på länge. Träningsvärk idag men det är inget som inte går att råda bot på med lite Marabou Helnöt.

Dagens Citat

2008-01-27T20:29:00.000+01:00

Mammor får inte skägg, mammor får kaffe.
Viggo, 3 år

Felstavningar och annat lustigt folk hasplar ur sig

2008-01-27T20:09:00.000+01:00

Jag hävdar inte att jag är någon expert på att uttrycka mig korrekt. Men jag undrar ändå varför vissa människor inte bemödar sig med att försöka stava rätt. Och då menar jag inte dyslektiker.

På Tradera, där en mängd människor auktionerar ut sina eller andras grejer, kan man bland annat köpa flis-tröjor. Jag undrar vad de är gjorda av? Eller den som säljer fräcka Herry Potter-grejer. Är det den lille trollkarlens okände bror? Och hur många olika varianter finns det egentligen av ordet hängselbyxor? Hängslebyxor, hängselbyxa, snickarbyxor, snickarjeans, hängslejeans, lederhosen mm.

Jag märkte det här när jag var gravid och tänkte köpa mig ett par på Tradera. Det fanns helt enkelt för många stavningar så det gick inte att söka i det breda utbudet. Så blev det heller inga hängselbyxor. Och lika bra var nog det. Jag provade nämligen ett par på H&M och då såg jag ut att vara i femtiotredje veckan. Under hela min graviditet var jag megajättetjock. Men, häromdagen kom jag i mina gamla jeans igen och behöver således inga hängslen längre. Hurra för det.

Tillbaka till språkpolisen. (Jag är ute på hal is, jag vet. Från och med nu måste jag alltid skriva rätt i min egen blogg, annars kommer jag få äta upp det.) Förutom alla felstavningar är jag lika förundrad över sär skriv nings sjukan.

Kort hårig sjuk sköterska

Kassa apparater

Skygg lapp

Skum tomte

Herr kalsong

Vissa hävdar att det är reklamens fel som ofta särskriver, andra att folk inte bryr sig om det svenska språket. Det här märks inte minst i alla svengelska uttryck som folk slänger sig med. Limiterad, leverabel, starta upp. Jag har i alla fall tröttnat men vad jag förstår så ökar mängden ”nya” ord hela tiden. Och vem bemödar sig med att skriva ut hela ordet när man kan använda sms-språket. Btw, lol, lr. Man kan och vill gärna skratta åt alltsammans men egentligen känns det rätt sorgligt. Trots en självklar och nödvändig utveckling av det svenska språket undrar jag om det går åt rätt håll.

Back to school

2008-01-22T18:33:00.000+01:00

Känner mig alldeles utmattad efter två dagar i skolan. Allting är nytt; ny klass, ny skolbyggnad, ny kurs. Hade en mycket intressant föreläsning idag om normer och HBT. Här finns mycket kvar att göra. I veckan ska vi prata om kön och klass. Spännande. Vyerna kan alltid vidgas mer.

Det är kul att plugga igen men jag behöver nog lite mer tid att vänja mig (trött). Fast igår när jag satte mig på biblioteket och läste en bok i lugn och ro kändes det verkligen lyxigt. Väl hemma kändes det lika lyxigt för maken sköter allt hemma galant. Dessutom har vi fått mer tid tillsammans. Nästan för bra för att vara sant.

Dra på trissor

2008-01-18T17:42:00.000+01:00

Amerikaner är kända för att hålla hårt på moralen när det gäller sex på film och tv. Så vad har hänt i ärkekonservativa landet over there.

Manusförfattarna måste ha tröttnat, inte bara på sina dåliga löner, utan även på avsaknaden av sex. I manusen alltså. Eller så har producenterna insett att sex säljer. De två senaste serierna som jag har sett, Californication och Tell me you love me, bekräftar detta med besked. Om du är less på att se scener mellan två älskande som faller ner på sängen för att i nästa scen ligga bredvid varandra lite lagom svettiga och dela en cigg, kan jag säga att du inte lär bli besviken nu.

Californication handlar om en avdankad författare som ligger med allt som rör sig, endast kvinnor hittills men vem vet? David Duchovny gör rollen som den bittre och ironiske författaren med bravur (vem hade kunnat ana det efter butter-Mulder?).

I gårdagens avsnitt i TV4 ligger han med nån tjej i sin exfrus och hennes nye killes sovrum. Mitt i akten ramlar en väldigt dyr tavla ner i huvudet på Duchovny som får ett stort sår; hans exfru med sällskap hör oväsendet och öppnar dörren till sovrummet samtidigt som Duchovny och hans sexpartner kräks över hela rummet av för mycket sprit och brass (och tavlor i huvudet). Slapstick får en här ny betydelse och den amerikanska moralen känns väldigt långt borta.

Om Californication får en att gapskratta får Tell me you love me snarare en att småtjuta. Förra fredagen hade serien premiär på Canal plus. Den första timmen bjöd på allt från avrunkningar och pensionärssex till blottade pungar och fittor. Serien handlar om tre par i olika åldrar och deras förhållanden. Man pratar förbi varandra vilket leder till missförstånd och gräl, har sex som plåster på såren, eller inte alls. Grundkonceptet har gjorts förr men den här gången tar de steget längre och man finner sig själv sittandes med öppen mun och fingrarna över ögonen. Inte för att det är dåligt gjort eller pinsamt, tvärtom är det briljant berättat, utan snarare för att man är ovan vid att se riktig sex på tv som inte är porr. Scenerna var faktiskt så pass verklighetstrogna att jag fick lov att kolla på nätet efteråt för att se hur långt de verkligen gick. (Ingen gjorde det dock på riktigt.)

Nyskapande och vågat är ord som poppar upp, samtidigt som jag kunde känna att det nästan blev väl mycket ibland. I vissa fall var det som om jag med där inne i sovrummet. Men, ett stort men, utöver sexscenerna (som bara utgör en liten del) är det en helt öppen och ärligt berättad relationsserie som jag vill se mer av, med allt vad det nu innebär. I kväll visas ett nytt avsnitt och det är med spänning och lite fasa jag ser fram emot det.

Titta och njut!

Hur jag har organiserat mig själv

2008-01-13T22:05:00.000+01:00

Dags att rannsaka mig själv och se om jag har följt de mål som jag föresatt mig. Listan som jag skrev i det allra första bloggmeddelandet ska ses över.

Nummer ett: Lägga mig tidigare. Ha. Host. Nej, jag kan tyvärr inte säga att jag har blivit bättre på att lägga mig tidigare. Snarare tvärtom. I och med alla helger som varit så har jag lagt mig senare för vi har varit hemma båda två. Och två trötta vuxna är nästan lika med en halv normalpigg vuxen.

Nummer två: Yoga. Mnja, jag fick ju en yogamatta i julklapp så nog har det blivit mer träning hemmavid. Jag ska vara nöjd med det så länge men lite mer och lite oftare är önskvärt.

Nummer tre: Minska på onödigt godisintag. Okej. Det har varit jul. Och nyår. Och trettonhelgen. Och idag är det dessutom tjugondeknut-nu dansas julen ut. I rest my case.

Nummer fyra: Vara mer kreativ. JA. Det har jag. Maken sa tidigare idag att jag hade blivit mer effektiv. Inte lika med kreativ men nästan.

Nummer fem: Ta itu med eller kasta bort oavslutade projekt. Idag kastade vi ut julgranen. Eller den fick i alla fall åka upp på vinden där den får vila upp sig tills december. Kan inte någon lägga mig på vinden också. Just nu skulle det kännas fint. Lagom till jul hämtar man ner mig och berättar att jag lyckats få både examen och jobb under året. Tack, tack.

Nummer sex: Starta nya roliga projekt. Nej. Har däremot samlat mina gamla i ett par slitna kassar vid skrivbordet. Där ligger de och tittar förebrående på mig.

Så, vad kan jag lära av detta? Listor är roliga att skriva men inte lika roliga att följa.